En procent om dagen...: Vad tiden går snabbt!

Dagarna bara rinner iväg och bloggen blir definitivt en andra prioritering. Behöver egentligen städa nu, är väl därför jag sitter här och skriver… Städning kan man alltid prioritera bort =)

Först och främst måste jag gratulera min kära systra som fått ännu en underbar son, stort Grattis snuttan! Är egentligen helt otroligt när man tänker på det, två välskapta pojkar har de fått! Är så glad för deras skull! Stolt moster för tredje gången =)

Sista veckan på semestern blev ryggen bättre och givetvis var jag tvungen att hitta på något nytt elände. Jag lyckades få en plastflaska till sodastreamern att explodera i min hand. Trots att MM varnat mig för att flaskorna inte skall tvättas i diskmaskin. Lyckades spränga bort en bit av fingret som numera varit tejpat i två veckor och äntligen börjat läka ihop och slutat blöda.

Dagen innan min födelsedag var jag ute med Hamntrean, dvs. Snäckan och Nicko. Blev tappas, vin, skumpa och massa catch up. Fick en fin bok av dem med Göteborgs vandringsleder jag skall ta del av med stort nöje! Tack vänner! Min födelsedag firade jag i Göteborg. Först blev det lunch med ”Lillbrorsan” som bjöd på Thai samtidigt som jag fick uppdatering kring hans nytillkomna samboliv. Blir nog en vuxen man av honom med en dag. Därefter blev jag upphämtad av Guldlock och Smultronet och jag avnjöt min första socker rusch på sex veckor! Blev hallon och blåbärspaj med vaniljvisp, mumma. Kvällen avnjöt jag i MMs sällskap med en runda på konstmuseet samt en kort sväng på kalaset. Vi avslutade kvällen med middag på Svarta Oliver, underbart gott och trevligt.

På fredagen blev det Way out West med massa härlig musik. Har fått upp ögonen för artister som Bon Iver och Florence and the Machine, makalöst bra! Vet inte riktigt om man kan kalla det festival dock… möjligtvis ”vuxenfestival” som Fröken Smile, som också gästade WoW, kallade det. Väldigt bra arrangerat för övrigt, utlagda plastmattor för att slippa lera och dessutom inhägnat område, med 18årsgräns, för störiga öldrickare. Lugnt och sansat med fokus på bra musik. Höjdpunkten var Robyn och framförallt då Dr Alban kom ut som gästartist, galet kul! Sprang faktiskt från koncerten med Röyksopp endast för att hinna med sista låten med Glasvegas, blev helt varm i kroppen då sista låten var Daddy’s gone, absoluta favoriten som jag nynnat på större delen av dagen. Avslutningen med Fever Ray blev pricken över i:et.

Semestern avslutade jag med materialistiska egoinköp som ny kaffemaskin och cykel, det var den kvarskatten det ja… Men gott kaffe blev det *ler* Cykeln har dock fått spel och låst sig. Han bara inviga den nedför backen första dagen på jobb medans det blev till att leda cykeln hem då bakhjulet låst sig. Får försöka få in den till verkstan i veckan…

Har hunnit med en arbetsvecka i 220 med, fullt upp från första dagen. Hann knappt prata något med kollegan då vi båda hade upp över öronen. Den ena intervjun avlöstes av nästa och varvades däremellan med diverse kundmöte. Första kundmötet var jag riktigt ringrostig och självförtroendet fick sig en törn. Men efter att ha genomgått flera bra kundmöten efter det känns det som jag börjar landa i känslan att jag kan vara ok trots allt. I morgon blir det ett tufft möte med tre personalare från en stor organisation, men jag skall minsann se till att fixa det med. Lyckades leverera fem slutkandidater till en annan kund idag och hoppas på att någon av dessa skall vara till belåtenhet.

I fredags efter jobb var jag helt slut och orkade i princip inte göra något. Lördagen tillbringades på stan med Vitsippan med fika och inköp av heminredning till hennes nya lya. På kvällen bar det till MMs storebror, som dock även han är yngre än mig, samt broderns flickvän. Blev middag och Rappakalja. Var absolut trevligt, men i vanlig ordning kunde jag inte riktigt slappna av. Det här med att träffa familj och gå på parmiddagar är inte riktigt min grej. Att det sen är i kombination gör inte saken bättre. Men, men, var faktiskt helt ok. Söndagen tillbringade jag med att vandra fem timmar i Ängårdsberget tillsammans med fröken Smile. Jisses vad tufft det var, behöver definitivt bättra på kondisen. Är något smånervös inför vandringen på Kebnekaise till helgen. Men som fröken Smile sa, detta var väl ett helt ok genrep inför Keb. Känns i rumpan om inte annat =)

Nä om man skulle ta och städa lite trots allt…