Vad tiden går snabbt!

Dagarna bara rinner iväg och bloggen blir definitivt en andra prioritering. Behöver egentligen städa nu, är väl därför jag sitter här och skriver… Städning kan man alltid prioritera bort =)

Först och främst måste jag gratulera min kära systra som fått ännu en underbar son, stort Grattis snuttan! Är egentligen helt otroligt när man tänker på det, två välskapta pojkar har de fått! Är så glad för deras skull! Stolt moster för tredje gången =)

Sista veckan på semestern blev ryggen bättre och givetvis var jag tvungen att hitta på något nytt elände. Jag lyckades få en plastflaska till sodastreamern att explodera i min hand. Trots att MM varnat mig för att flaskorna inte skall tvättas i diskmaskin. Lyckades spränga bort en bit av fingret som numera varit tejpat i två veckor och äntligen börjat läka ihop och slutat blöda.

Dagen innan min födelsedag var jag ute med Hamntrean, dvs. Snäckan och Nicko. Blev tappas, vin, skumpa och massa catch up. Fick en fin bok av dem med Göteborgs vandringsleder jag skall ta del av med stort nöje! Tack vänner! Min födelsedag firade jag i Göteborg. Först blev det lunch med ”Lillbrorsan” som bjöd på Thai samtidigt som jag fick uppdatering kring hans nytillkomna samboliv. Blir nog en vuxen man av honom med en dag. Därefter blev jag upphämtad av Guldlock och Smultronet och jag avnjöt min första socker rusch på sex veckor! Blev hallon och blåbärspaj med vaniljvisp, mumma.  Kvällen avnjöt jag i MMs sällskap med en runda på konstmuseet samt en kort sväng på kalaset. Vi avslutade kvällen med middag på Svarta Oliver, underbart gott och trevligt.

På fredagen blev det Way out West med massa härlig musik. Har fått upp ögonen för artister som Bon Iver och Florence and the Machine, makalöst bra! Vet inte riktigt om man kan kalla det festival dock… möjligtvis ”vuxenfestival” som Fröken Smile, som också gästade WoW, kallade det. Väldigt bra arrangerat för övrigt, utlagda plastmattor för att slippa lera och dessutom inhägnat område, med 18årsgräns, för störiga öldrickare. Lugnt och sansat med fokus på bra musik. Höjdpunkten var Robyn och framförallt då Dr Alban kom ut som gästartist, galet kul! Sprang faktiskt från koncerten med Röyksopp endast för att hinna med sista låten med Glasvegas, blev helt varm i kroppen då sista låten var Daddy’s gone, absoluta favoriten som jag nynnat på större delen av dagen. Avslutningen med Fever Ray blev pricken över i:et.

Semestern avslutade jag med materialistiska egoinköp som ny kaffemaskin och cykel, det var den kvarskatten det ja… Men gott kaffe blev det *ler* Cykeln har dock fått spel och låst sig. Han bara inviga den nedför backen första dagen på jobb medans det blev till att leda cykeln hem då bakhjulet låst sig. Får försöka få in den till verkstan i veckan…

Har hunnit med en arbetsvecka i 220 med, fullt upp från första dagen. Hann knappt prata något med kollegan då vi båda hade upp över öronen. Den ena intervjun avlöstes av nästa och varvades däremellan med diverse kundmöte. Första kundmötet var jag riktigt ringrostig och självförtroendet fick sig en törn. Men efter att ha genomgått flera bra kundmöten efter det känns det som jag börjar landa i känslan att jag kan vara ok trots allt. I morgon blir det ett tufft möte med tre personalare från en stor organisation, men jag skall minsann se till att fixa det med. Lyckades leverera fem slutkandidater till en annan kund idag och hoppas på att någon av dessa skall vara till belåtenhet.

I fredags efter jobb var jag helt slut och orkade i princip inte göra något. Lördagen tillbringades på stan med Vitsippan med fika och inköp av heminredning till hennes nya lya. På kvällen bar det till MMs storebror, som dock även han är yngre än mig, samt broderns flickvän. Blev middag och Rappakalja. Var absolut trevligt, men i vanlig ordning kunde jag inte riktigt slappna av. Det här med att träffa familj och gå på parmiddagar är inte riktigt min grej. Att det sen är i kombination gör inte saken bättre. Men, men, var faktiskt helt ok. Söndagen tillbringade jag med att vandra fem timmar i Ängårdsberget tillsammans med fröken Smile. Jisses vad tufft det var, behöver definitivt bättra på kondisen. Är något smånervös inför vandringen på Kebnekaise till helgen. Men som fröken Smile sa, detta var väl ett helt ok genrep inför Keb. Känns i rumpan om inte annat =)

Nä om man skulle ta och städa lite trots allt…

object width="425" height="344">

33år!

Lämnar mitt 32 år bakom mig och ser fram emot mitt 33:e.

Tre har alltid varit mitt lyckotal så det borde båda gott =)

Och för er som vill köra karaoke:

Måndag = Semester

Det är måndag och jag har en vecka kvar på semestern, skall se till att det blir en bra vecka =)

Ryggen känns allt bättre och igår var första dagen utan värktabletter på tre veckor. Visst molar det lite men jag skall försöka stretcha bort den sista värken. Var hos kiropraktikern en andra gång i fredags som återigen drog benen lika långa och knäckte upp ryggen till det bättre.

I torsdags träffade jag Töserna (dvs. Fröken Smile, Guldlock och Smultronet). Blev en heltrevlig kväll med massa catch up och galna upptåg. På fredagen lyckades jag få Lilla Gumman att checka ut efter lunch och då hon hade tillgång till bil bar det av till havet. Var verkligen en underbar dag med sol, bad och långa härliga samtal. På kvällen drog jag med mig både Lilla Gumman och Fröken Smile ut på AW där vi även träffade upp Vitsippan, Fröken P och si sådär ett tiotal andra tjejer. Senare på kvällen anslöt även halva hamntrean, dvs. Nicko med ytterligare en klasskompis. Även Mr Moll, MM, hade vägarna förbi. Är imponerad av MM som lyckas vara så social mot alla mina vänner, börjar känna den egna pressen inför när jag skall träffa hans vänner och familj. Men det löser sig nog. Två av mina kusiner var i stan för att se Madonna och slöt upp tillsammans med Göteborgskusinen framåt midnatt. Endast jag, fröken Smile, Lilla Gumman och Nicko var kvar vid det laget. Men sju personer räcker gott för att dansa in morgondagen till härliga rytmer av ömsom balkanmusik ömsom mellanöstern musik. Definitivt minnesvärt =)

Vaknade tidigt på lördagsmorgon då MM skulle hjälpa familjen med att flytta. Med fyra timmars sömn i kroppen blev lite sol i parken tillsammans med fröken Smile samt en runda på stan som avslutades med lite grekiskt vad jag orkade med den dagen. Hade funderingar på att gå och se Madonna men efter att ha gått igenom hennes spellista så konstatera jag att det var för mycket musik från hennes senaste album för att vara värt det. Är ju trots allt den gamla Madonna som ligger mig varmast om hjärtat. Även söndagen blev lugn och tillbringades på stan tillsammans med MM. Att vi är ett par blir allt mer självklart för mig. Visst har allt gått fort… men är det rätt skall det vara lätt som någon klok sagt.

Ja och så var det måndag… Normalt en dag som känns lite extra tung då man skall till jobb. De flesta jag känner har slut på sin semester men jag har ju en vecka till. Skall snart i väg och träffa en av SS-tjejerna, dvs. Miss L över en fika. Inget direkt planerat idag vilket känns skönt. I morgon skall jag träffa hamntrean, på onsdag fyller jag år och på fredag blir det troligtvis Way Out West… ups, känns som veckan kommer att gå snabbt. Bäst att ta vara på dagen =)

Madonna som jag vill höra henne:

Och så klart en av de låtar vi dansade in lördagsmorgon med:

Behöver lite positiv energi…

Önskar jag kunde plita ner massa positiva ord och glädjesång… men det är inte riktigt så jag känner just nu. Jo på två plan gör jag det, dels så skiner äntligen solen och det bästa… jag hör fortfarande ljuv musik då jag träffar och tänker på Mr Moll =)

Var en tung vecka i Malmö där det ena tråkigheten avlöste den andra, just en bra första vecka på semestern. Lyckades dock i huvudsak hålla mig stark utåt men kände hur jag bit för bit började brytas ner inombords. Detta visade sig om inte annat på att mina handeksem som inte varit aktiva de senaste tre-fyra åren börjat blossa upp igen.

Förutom alla tragiska familjeangelägenheter och mindre glada vänner med sina problem så fortsatte även ryggen min att bråka. Det blev ett besök hos sjukgymnasten på torsdagen vilket ledde till att jag fick ännu mer ont. Jag fick rådet att besöka en kiropraktiker då problemet snarare låg i kotorna än muskulärt. Så efter en veckas s-gång, likt en 85årig tanta, så bar det på måndagen av till kiropraktikern. Jag kom dit med krökt rygg och olika längd på benen och gick där ifrån med lika långa ben och en något mer upprätt position. Men ja djäklar vad det gjorde ont den natten. Fick inte sova en blund utan hade konstant smärta hur jag än låg. Idag känns det dock något bättre och förhoppningsvis kan ett återbesök hos kiropraktikern på fredag rätta till det sista. På fredag hoppas jag dessutom vara bra nog i ryggen för att kunna ta mig till Way Out West med Mr Moll. Har redan missat en fantastisk konsert med U2 trots att jag näst intill hade en biljett i min hand, djäkla ryggfan!

Min kollega som har jour denna vecka ringde både igår och idag angående jobbangelägenheter. Med en sprudlande stämma berättade hon för drygt en timme sen att hon eventuellt hade fått in ett till uppdrag till mig. Fast kunden ville träffas redan nästa onsdag, på min födelsedag, på min sista semestervecka. Neeeeeeeej, ville jag skrika, jag behöver vila upp mig och få tillbaka min energi! Hennes positiva och glada stämma fick mitt dåliga samvete att växa och jag försökte hålla god min. Att kunden dessutom skall flyga in från Bryssel och att mötet kommer att hållas på engelska gör inte direkt att stressen släpper. Min kollega skulle försöka få någon annan att ta mötet men kunde inte lova något… nackdelen med att vara ett litet företag… Att jag dessutom skall leverera kandidater till ett annat uppdrag samma vecka som jag kommer tillbaka från semestern gör inte det hela lättare heller. Samtidigt som jag i den veckan skall på kundbesök i Jönköping, Borås och Skara… Just nu tryter mitt självförtroende och min energi till mitt jobb. Idag känner jag för att säga upp mig… men hoppas på att jag lyckas hitta min kraft igen. En sak är säker, det kommer att bli en fullspäckad höst, så jag måste fylla på med positiv energi.

Mycket handlar ju helt klart om ens egna inställning. Det gäller ju att fokusera på det positiva och låta det mindre roliga glida förbi. Idag har halva semestern gått, något positivt måste där ju ändå varit… *funderar*… Fredagen och lördagen i Göteborg innan jag åkte ner till Malmö var ju faktiskt en riktig kanonhelg. Tillbringades ju både med Vitsippan och fröken Smile, två härliga personer som båda ger mig en massa positiv energi. Väl i Malmö hade jag ett oerhört stöd av både Syster Yster och min systravän fröken S. Var även kul att få träffa den andra halvan av Malmötrion, fröken Sötnos. Vi var och käkade fondue alla tre, kanske inte en helt lyckad kväll matmässigt men alltid härligt att träffa Malmötrion. Fick även tillfälle att äntligen få träffa Änglagumman vilket alltid är lika givande. Tror att vi i grund och botten är väldigt lika, två maskrosbarn som lyckats kämpa sig över på rätt sida igen. Vidare fick jag ju träffa en av småsyrrorna och hennes underbara son. På fredagen bar det även av till Lousiana med Syster Yster och min extra pappa. Var definitivt en inspirationskälla och energin jag fick där fick mig stundtals att glömma smärtan i ryggen. Känner allt mer hur lusten att börja måla igen börjar infinna sig…

Det blev en sen buss hem från Malmö och på stationen i Göteborg väntade jag ytterligare en timma på att tåget från Kalmar skulle rulla in. Om det är någonstans jag får stöd och energi ifrån just nu så är det från MM. Vi tillbringade både lördagen och söndagen ihop. Tog det dock rätt lugnt med promenader och en och annan matbit ute. Var även en sväng hos Vitsippan och spanade in hennes nya lya. Var väl just det jag behövde och orkade med just nu. Har nu haft två lugna dagar för att vila upp min rygg och känner sakta men säkert att energin börjar återkomma… Tyvärr är jag väl inte så pass energifylld att jag orkar vara där för alla än mindre träffas för att hitta på en massa kul. Har lyckats åstadkomma en lunch med herr Volvo och en långfika med Vitsippan. Ev. blir det en träff med fröken Smila, Guldlock och Smultronet på torsdagkväll och förhoppningsvis orkar jag även med Way Out West på fredag. Jag tar en dag i taget just nu och försöker samla på mig positiv energi allt eftersom…

En låt som ger mig energi.... liksom konserter =)