Har faktiskt tagit och invigt mina vandrarkängor idag!

Fick inte sovit så mycket i natt, låg och hade lite småångest över en fadäs jag gjorde på jobb igår… skickade iväg ett viktigt mail till fel person… Fick ett telefonsamtal av vederbörande som fått mailet när jag satt och käkade med ”lillbrorsan” på Caleo. Efter det smakade varken kycklingfilé eller vin gott, detta trots att lillbrorsan bjöd…

Har däremot haft en bra dag idag. Tog vara på lunchen genom att äta min sallad ute i solen medans jag satt och bubblade i telefon med ena halvan av hamntrean. (En del tar verkligen sitt jobb seriöst och ligger vid poolen och skvalpar hela dagen… näää jag e inte bitter, haha...) Efter ett väldigt lyckat kundmöte i Borås och med ett smil upp till öronen fick jag även bubblat av mig till kloksyrran som berättade att det går att återkalla skickade mail som inte blivit lästa. Tänk vad bra, nu har jag lärt mig något nytt inför framtida snedsteg. Man lär sig något nytt varje dag… En procent om dagen… Halvägs hem från Borås kände jag att solbehovet kom i kapp och jag svängde därför av på obestämd destination och tillbringade ännu en timme bubblandes i telefon med ansiktet mot solen. Jag pratar kanske lite väl mkt i telefon, men jag har blivit bättre… jag använder headset… En procent om dagen…

Väl tillbaka i Göteborg svängde jag hem om med bilen, bytte om och drog på mig mina nya vandringskängor. Efter att ha parkerat bilen vid jobb tog jag den långa uppförsbacken hem i rask takt. Kändes i benen rejält kan jag säga. Inte van att bära tunga kängor, men det skall det bli ändring på… En procent om dagen… märker att jag börjar bli tjatig… men det e bara för att jag skall uppmärksamma mina små förändringar som är till det bättre. Däremot tog lillpågen K snabbt ner mig på jorden då han skröt om sina bravader, 20 kilometers löprunda i Skatås. Jaja... en dag... ähh varför ljuga... jag kommer aldrig fixa det...

Frågan som cirkulerar i mitt huvud just nu är om jag skall vara lika duktig som min kära systravän fröken S och börja med LCHF-dieten. Det vill säga inga kolhydrater och socker utan istället mer protein och fett. Jag var ju utan socker i två månader för ett tag sedan, så det vet jag att jag kan fixa. Värre är det med kolhydraterna… och framförallt de som finns i alkohol. Bara tanken på att inte kunna få sörpla rosévin i värmen får mig att fundera på om jag kan fixa detta. Men när S frågade mig om jag verkligen ville sitta kvar med en öl i handen på botten av kebnekaises fot och skåla till de andra när de skall bestiga berget så fick det mig att tänka efter ett varv igen. Jag borde fan fixa detta! Än så länge är det dock bara en tanke som håller på att gro… En procent om dagen… 

En härlig låt dagen till ära...